Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Richard Theodor Carlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en viss klang i svenska riksdagarnes Årsböcker ifrån vår
tid, isynnerhet med hänsyn till sjelfva lagarbetet.
Richard Carlén föddes i Yestergötland den 17 maj
18*21, son af kronofogden Carl Carlén och dennes hustru
Maria Mathesius. Han var ej mer än 17 år, då han
blef student i Upsala, och han hade vid 20 år aflagt sin
juridiska embetsexamen samt inskrifvits i
justitiestats-tevisionen som e. o. kanslist. Det dröjde likväl icke
länge, innan han gaf sig ut på den praktiskt juridiska
banan och nu vardt nog lycklig att komma under den
berömde lagmannen J. G. Richerts i Vestergötland
insigts-fulla ledning. Richert blef emellertid medlem af
lagberedningen 1844 och flyttade till Stockholm. Carlén
var ännu for ung att kunna sitta domare och längtade
efter en vidare verksamhet än att blott vara ett slags
tingsskrifvare. Han begaf sig derför till Karlstad, hvarest
han åtog sig redaktionen af “Vermlands Veckoblad", hvilket
under hans ledning fick ett mindre vanligt anseende,
under det redaktören sjelf åtnjöt äran, att Crusenstolpe,
som dä utgaf “Dagen", af Carlén kallad “Daggen“, och
fick af honom fiskar varma, tillskref hans artiklar den
snillrike biskop Agardhs penna, som dock lät sig mycket
angeläget vara att aftvå sig en dylik radikal besmittelse.
Då Carlén omsider uppnådde den för domarekallets
utöfning nödiga åldern, lemnade han tidningen och gaf
sig ut på domareförordnanden, hvarmed han sysslade i
tio års tid, då han blef adjungerad i Svea Hofrätt och
strax derefter, eller 1857, erhöll Lifgedingets domsaga i
Södermanland. Sedan valbarheten inom borgarståndet
utsträckts jemväl till husegare i stad, valdas Carlén år
1862 till ombud för trenne småstäder och fick nu omsider
börja denna riksdagsmannabana, som han länge åtrått,
till stor del derför att han ville söka medverka till
ett bättre ordnande af våra lagforhållanden, men äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
