Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Richard Theodor Carlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derför att den banan kan leda till mål, som bättre
tillfredsställa den verksamme mannens kraftiga hug, än målen
i en tingssal på landet. Han gjorde sig genast ’bemärkt
genom sina anmärkningar mot den nya strafflagen, hvars
föregifna drakoniska stränghet han klandrade, under det
han sjelf yrkade, att “rättvisans skål heldre måtte luta
åt den kristliga mildhetens, än åt den barbariska
stränghetens sida“ — en liberalism som tillvann honom lifligt
bifall inom det sjelf så liberala borgarståndet.
Det var äfven andra vigtiga frågor, som vid den
tiden stodo på dagordningen. Yi hade såväl den danska
och den polska frågan, som ock representationsreformen
att göra med. I de båda första var han på deräs sida,
för hvilka teorien om “våra naturliga gränser“ är ett
sakrament, och då det kom på tal, med hänsyn till sista
polska upproret som onekligen vållade Ryssland en
nerv-skakning, den Bismarck kurerade med den homoopatiska
karteschelden, att Sverige skulle åter spela en roll i den
stora politiken, frågade Carlén i det för öfrigt ganska
fredsälskande borgarståndet, som med en ruskning på
hufvudet lyssnade till Blanches flammande vältalighet:
“Hvad vilja vi väl uträtta i Sverige, då Englands
parlament ej vågat annat än en vanlig dagordning?“ Och
vid dagordningen blef det ju.
I representationsfrågan var naturligtvis Carlén afgjordt
för den föreslagna ombildningen, för hvilken han med
talang bröt lans inom såväl konstitutionsutskottet som
sjelfva borgarståndet. Der var dock segern lätt vunnen,
ty motståndarne på TJpsalabänken, Henschen och den
äfven under detta år aflidne Sund vallson, kunde föga
uträtta emot strömmen, fastän de fäktade ifrigt, det
erkännandet måste man göra dem, och helt visst icke skulle
sa skamfilats till höger och venster, som skedde, om man
vetat hvad man nu vet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>