Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Johan Jacob Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framåtskridandet är kännemärket, för att rätt finna sig
der han var. När man derför böljade att från
Stockholm, hvarest Järta skulle lemna riksarkivariebefattningen,
söka öfvertala honom att taga emot denna, lyssnade han
dertill och begärde samt erhöll slutligen sitt afsked,
hvar-efter han ännu samma år (1846) öfverflyttade till
Stockholm. Hans afsked från Helsingfors var en högtidlig
stund. Stora folkmassor voro i rörelse, och de till
sinnelaget ännu svenske fin ske studenterna bragte honom en
lika vacker som hjertlig hyllning.
I Stockholm mottogs Nordström med öppna armar,
och man firade och ijäsade för honom på allt upptänkligt
sätt. Sjelfve konung Oscar kallade honom ofta till sig
för enskilda öfverläggningar, ty Nordström gick och gälde
för ett orakel i finansfrågor, lagfrågor, statsrätt m. m.
Han anmodades att enskilt föredraga statsrätt för
kronprinsen Carl; han kallades till medlem af
vetenskapsakademien, af historie- och antiqvitetsakademien, ja, af
svenska akademien, der han skulle efterträda Franzén,
ehuru han aldrig mottog valet, och af en mängd andra
in- och utländska akademier och sällskap. Han blef
sekreterare i komitén för revision af universitetens
statuter och snart äfven kanslerssekreterare för båda
universiteten, i hvilken egenskap han så mycket mindre
saknade makt, som han ej gerna var sådan förutan, der
han var med. Han utsågs under riksdagen 1847-48 till
sekreterare i konstitutionsutskottet, der han hade
åtskilligt att beställa med en del förslag till ny riksdagsordning,
hvilka dock qväfdes i brodden år 1850, då han innehade
samma befattning.
Vid förstnämnda riksdag stod som bekant den
danska frågan på dagordningen, och hos konung Oscar
mognade till beslut tanken att Sverige-Norge borde skydda
Danmark mot det påträngande Tyskland eller Preussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
