Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Anders Johan Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spectrum och redan spanar ut åt ännu aflägsnare och
vidare rymder, dem vår aning hittills knappast mäktat
fatta och vid hvilkas rand den står svindlande? Och ’
denne lärde var Anders Johan Ångström, hvars namn
lärda samfund täflat om att inregistrera i sina matriklar
och hvilken ännu en gång frejdat Sveriges höga
ställning ypå vetenskapens område, der han värdigt trädt vid
sidan af en Linné, en Scheele, en Berzelius, en Fries
och ännu flere af den menskliga forskningens heroer.
Sjelf föddes Ångström den 14 augusti 1814 på Lögdö
bruk i Medelpad, der fadren då var bruksprest. Efter
att hafva genomgått Hernösands läroverk, blef han
student 1833, 1839 fil. dr, 1840 docent i fysik, 1842 adjunkt
vid Stockholms observatorium och 1843 as tron omie
obser-vator i Upsala. Det var under dessa skiftande stadier
på “den lärda vägen “, som Ångström med outtröttligt
nit och en skarp blick dels följde sin vetenskaps
utveckling och dels sjelf med sin tankes lod pejlade rymdens
vida ocean. Den genom uppfinningen af fotografien kände
Talbot hade 1834 visat, att olika ämnen vid glödgning
utsända vissa ljusslag af bestämd brytbarhet, under det
Brewster .redan 1832 funnit, att flera gaser hafva
förmågan att ur sammansatt ljus uppsupa vissa färger af
bestämd brytbarhet. Fraunhofer hade redan iakttagit,
att den elektriska gnistans spektrum innehåller en mängd
lysande linier. Nu kom Ångström, som emellertid blifvit
ledamot af vetenskapsakademien och vetenskapssocieteten
i Upsala, och lade 1853 i dagen, att de så kallade
Fraun-hoferska ljuslinierna komma dels af glödande gaser af de
metaller, mellan hvilka den elektriska urladdningen sker,
dels af de gaser, hvilka gnistan genomlöper. Genom
dessa förarbeten kunde slutligen Bunsen och Kirchhoff
göra sina vackra upptäckter inom spectralanalysen år
1860, hvilken dock så att säga grundlädes genom Ång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
