Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Per Johan Petersson - Anders Johan Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills han slutligen fann, hvad vi tro vara den eviga ron,
sörjd af en akademisk ungdom, som städse skall med
beundran nämna hans namn som lärare och med kärlek
minnas honom som vän — ett svenskt motstycke till
den latinske skald, Horatius, hvars sångmös humor han
förstått att på ett så oöfverträffadt sätt kläda i svensk drägt.
Anders Johan Ångström.
En af vår tids främsta upptäckter inom skapelsens
vida falt är den så kallade spectralanalysen, det är uttydt:
den vetenskap som genom ljusets sönderdelning, på
grund af de olika färgerna i en elektrisk gnista eller
solstråle, nu utforskat solens omhölje och säger oss hvilka
de ämnen äro som utgöra sjelfva brännämnet i den stora
masugnen. Solen är härigenom icke längre någon terra
incoguita. Vi känna henne nu ganska väl, och vi kunna
med skäl vara stolte öfver, att det i lekamlig måtto så
obetydliga krypet menniskan mäktat med sin djerfva tanke
speja upp i de aflägsnaste rymder och utforska lagarne
för universets största och omätligaste krafter. Kan väl
något mera talande bevis gifvas för sanningen af
menniskan s höga bestämmelse, för sanningen af en mensklig
andes tillvaro hvilken ej är bunden vid tidsvexlingame
på det lilla obetydliga jordklotet, utan tillhör en verld
med kanske likaledes oanade fasten? Huru sublim är ej
tanken derpå, isynnerhet då man härtill fogar erinringen
om, att det var en anspråkslös lärd vid ett svenskt
universitet, som först lade den egentliga grunden till
denna vetenskapsgren, hvilken nu djerfves väga solens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
