Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - August Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
August Sohlman.
Ett sorgebud spred sig en sommardag med den
elektriska gnistan öfver allt landet. Ett enstämmigt utrop
af smärta svarade det. Olycksposten bragte
underrättelsen, att dödens gam, ilande fram på stormens vingopar,
slagit sin klo i en ännu kraftig kämpes bröst och bragt
hjertats urverk derinnanför att stanna. Kämpen var
August Sohlman- — och hvem kände ej det namnet?
Någon har skrifvit, att den offentlige mannen,
enkannerligen publicisten, bor i ett glashus, i hvilket hans
alla gerningar, äfven de minsta, kunna ses af en och
hvar, och der glasen äro så stälde, att dessa gerningar ses
i förstoradt mått och i tusentals återbrytningar. Att der
vara otadlig, är icke möjligt. Men väl den derinne, om
hvilken det kan sägas, hvad som yttrats om Sohlman:
“Der var litet smått, men mycket stort.“
Der var smått, ty hvarje men niska bär sitt
ofull-komlighets-märke, och hvaije kropp kastar sin skugga.
Der var stort, och detta stora var den andliga förmågan
af hängifvenhet för en idé, kraften att bryta väg för
denna idé i det verkliga lifvet och den upphöjda äflan
efter att så sammanviga det ideala och det verkliga, att
de bildade denna harmoni, som hvarje ande med
skön-hetsblick åtrår, vare sig det gäller menskligt samfund
eller menskligt konstverk. August Sohlmans hela lefnad
var i det fallet ett sanningsvitne.
Der han omfattade en idé, var det icke halft. Han
öfverlemnade sig åt den hel och hållen: i ungdomen med
mannens öfvertygelse, i mandomen med ynglingens eld
och värme. Det var hans storhet. Med det måttet
mätt reser han sig högt öfver de månge af sin samtid,
och så skall han mätas, då en gång i tidernas dunkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
