Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne svenska vetenskapens storman: Elias Fries och Sven Nilsson. Porträtter i stålstick jemte lefnadsteckningar af Herm. Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men af alla utmärkelser, som i så rikt mått och så
välfortjent fallit på den frejdade mannens lott, skattar
han sjelf ingen högre än det innerliga och förtroendefulla
förhållande, som alltid varit rådande mellan honom och
den studerande ungdomen. Ännu ovanligt rask vid fylda
åttioett år, är Elias Fries alltjemt “trogen sin första
kärlek", och om än hans penna nu for det mesta hvilar,
följer han med en ynglings intresse den botaniska
vetenskapens utveckling, och gläds åt de segrar yngre förmågor
vinna på det falt, der han sjelf skurit sin oforvanskliga lager.
Från den ljusa bilden af Elias Fries vända vi våra
blickar till en annan lysande stjema på vetenskapens
himmel — till den populära zoologiens och arkäologiska
etnografiens grundläggare i Sverige, — svenska
vetenskapsmännens nestor, professor Sven Nilsson i Lund.
Sven Nilsson föddes i byn Alfastorp i Asmundstorps
socken af Bönneberga härad i Skåne den 8 Mars 1787.
Föräldrarne voro landtbrukaren Nils Nilsson och hans hustru
Thora Svensdotter. Sedan sonen af föräldrarne lärt sig
läsa och skrifva, skickades han vid tio års ålder till
folkskolan, der läraren, ortens klockare, likväl snart förklarade,
att den vettgirige gossen var honom jemngod i kunskaper och
att han icke kunde lära något mera. Detta glädjande
vittnesbörd väckte hos föräldrarne hoppet att en dag få
se deras Sven som prest, och efter långa och många
öfver-läggningar stannade man vid beslutet, att skicka gossen
till latinskolan i Landskrona. Efter några års
undervisning, derunder han bland andra handleddes af den
skickliga Lucas Gad, ankom han 1802 till Lunds universitet
och promoverades derstädes till filosofie doktor den 21 Juli
1811. Föräldrarne, hvilka, enligt ett den tiden icke
ovanligt föreställningssätt, ansågo det presterliga kallet for en
komplex af det högsta bokliga vetande och högsta
medborgerliga anseende, yrkade nu på att sonen skulle blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
