Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 18. Paulus Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med synnerlig förkärlek hade han egnat sig åt studiet af
latinska språket, dess vältalighet och poesi, så att han
snart med skäl gick och gälde för en af landets största
la tinar e.
Efter prof. Lindfors’ frånfalle utsågs han att i ämnet
upprätthålla de akademiska föreläsningarne och utnämndes
till adjunkt 1842, samma år som lektor Ek i Göteborg
blef professor i latinet. Han sysselsatte sig nu mera
ifrigt med studiet af filosofien, och han skyndade att
tillträda en resa till Tyskland, der den Hegelska filosofien
stod på höjden af sitt anseende och hvarifrån den utsände
sina strålar öfver all verlden. Genberg skaffade sig
grundlig kunskap i läran, men var för sjelfständig tänkare att
blindt sluta sig till densamma. Under tiden blef
professorsstolen i denna vetenskapernas vetenskap ledig efter
Cederschöld, och på uppmaning sökte Genberg densamma,
vid lärdomsprofven derför utvecklande en lysande
dialektisk förmåga, som väckte nästan oerhörd beundran. Mot
en af sina medsökande riktade han äfven en stridsskrift,
hvari han ådagalade “Den Hegelska Filosofiens
hyperbo-reiska referering“, hvilken skrift genom ämnets
grundliga behandling, stilens klarhet och skönhet, den fina och
lekande qvickheten och skarpa ironien ännu betraktas
som på sitt sätt klassisk. Professorsstolen tilldelades honom
ock 1847.
Eå lärare hafva åtnjutit den popularitet vid
högskolan som han, och högt skattades hans glänsande
kunskaper, hans ädla hänförande föredrag, såväl som ock hans
hofsamt frisinnade tänkesätt, hvilka gjorde honom
synnerligen afhållen af den tidens studerande ungdom. Han
utsågs till Lunds universitets ombud i presteståndet vid
riksdagen 1847—48 och fäste här som reform vän vid
sig konung Oscar I:s uppmärksamhet, som just stod i
begrepp att ombilda sin minister. Han blef en af kandida-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
