Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya Stockholm. I. Kungsträdgården af Claes Lundin. Med färgtrycksplanch efter aqvarell af A. T. Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utreda. Enligt några uppgifter skulle han då hafva funnit
sig i förträffligt skick och varit ett älsklingsställe för
drottningen hvilken i sitt der uppbygda lusthus skall
hafva njutit flera ‘roliga och nöjda* stunder*. Detta
lusthus skulle vara samma byggnad eller åtminstone en del
deraf som nu är general-landtmäterikontorets hus, i hörnet
af Stora Trädgårdsgatan och den s. k. Landtmäteribacken
i qvarteret ‘Kungl. Trädgården*. Enligt andra uppgifter
vanvårdades den kunglige örtagården under Kristinas tid,
åtminstone under hennes senare regeringsår. Då hon
lemnade Sverige voro få blommor att se der och inga
fruktträd, men på sidorna funnos gångar af almträd. Det
hela skall hafva varit omgifvet af träplank.
Under Kari den elftes regering bättrades och
utvidgades trädgården samt uppsnyggades på allt sätt genom
den då varande kunglige trädgårds-intendenten Johan
Hårleman, fader till den kände byggmästaren,
riksdagsmannen och ceremonimästaren Carl Hårleman. Då
om-gafs Kungsträdgården med en stenmur, och
öfverståt-hållaren gjorde hemställan om att skaffa en ny port till
‘kungl. maj:ts lustgård*, hvilken port skulle kosta 160
daler silfvermynt, men konungen tyckes hafva låtit saken
bero tills vidare. Deremot förordnade konungen, genom
bref till Statskontoret af den 17 Mars 1693, att 1,792
daler skulle utbetalas för att uppfora en vattenkonst.
Detta skedde ock på förslag af Johan Hårleman hvilken
tillkännagifvit, att i ‘lustgården vid St. Jakob* icke något
sött eller friskt vatten vore att tillgå, hvarför man borde
från Träsket, som låge endast 1,500 alnar från trädgården
och 10 alnar högre än Saltsjön, leda sådant sött och af
solen uppvärmdt vatten som för trädgården vore tjenligt.
År 1694 tyckes vattenkonsten hafva varit i ordning,
men träsksjön var ej tillräcklig, emedan de å Gamla
Reparebanorna uppförda verkhus och färgferier skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
