Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya Stockholm. I. Kungsträdgården af Claes Lundin. Med färgtrycksplanch efter aqvarell af A. T. Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planteras med utländska sällsynta träd och örter.
Trädgården skulle vara 150 fot lång och 100 fot bred. För
att kunna skaffa de främmande växterne fick han ett
anslag af 2,000 daler silfvermynt, men dessa penningar
voro förbrutna, och Allard ålades, att utom det särskilda
straff, som han också skulle undergå, återgifva dem, om
han icke på alla årstider kunde förse konungens bord
med allehanda slags goda frukter och grönsaker samt
om han för öfrigt icke med flit och trohet skötte trädgården.
Allard hade inkallats af Erik den fl ortonde, men
bestämmelserna om den nya trädgården lära också vara
intagna i ett af Johan den tredje från Dalarhamn
utfar-dadt öppet bref af den 2 Juli 1573. Samma år tyckes
Allard hafva fått sig trädgården öfverlemnad på arrende
mot erläggande af 4,000 mark örtug och med undantag
af ett stycke, som konungen ville hafva för sin enskilda
räkning i södra delen af området.
Under åtskilliga år derefter tyckes trädgården hafva
varit väl skött. Ar 1612 uppgifves han hafva hållit 50
famnar i längd och 36 i bredd, och skola då der hafva
funnits 24 päronträd, lika många äpleträd, 20
plommonträd, 12 körsbärsträd o. s. v., samt vinbärs- och
rosenbuskar, kryddsängar m. m. Några år derefter kunde
från trädgarden skickas der växta meloner såsom gåfva
till Karl den niondes enka, Gustaf Adolfs moder,
drottning Kristina.
Ar 1619 tillsatte Gustaf den andre Adolf en mästare
öfver sina örtagårdar på ‘Norrmalm och Lustgården samt
på slottet och altanerna*, och han skulle dessa trädgårdar
vårda till konungens nöje och nytta. Man vet, att år
1629 var en Gabriel König konungens ‘gartner* eller
örtagårdsmästare, hvilken skall hafva skött sina
åligganden med nit och skicklighet, men huru det stod till med
trädgården under drottning Kristinas tid är svårt att nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
