Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne. Utkast af Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UJeåborg var på den tiden Finlands tredje stad,
näst Abo och Helsingfors. Det hade 3,000 invånare,
handlade med plankor, tjära och lax och var på god väg
att blifva rikt med sin nya stapelfrihet. Alla armar voro
i rörelse för detta lofliga och angenäma ändamål. Hvar
själ i staden var stadd på köpenskap,
handelsspekulationen hade gripit omkring sig i alla familjer; fruarna reste
på marknader, döttrarna insaltade lax, piltarne lekte
sjömän. Ingen omgifning tycktes mindre egnad att
frambringa en skald, allraminst en så finkänslig skald, som
Franzén. Detta hederliga, dugtiga, välvilliga, men
tem-ligen grofhändta folk syntes snarare erbjuda ett
tacksamt lalt för en genremålare. Orten och tiden voro rika
på befängda originaler och många slags kantigheter, soni
i en sednare tid gifvit uppränningen till Sara Wacklins
“hundrade minnen från Österbotten*4.
Franzéns fader och, längre fram, äfven hans
stjuf-fader, kommerserådet Keckman, tillhörde stadens
ansed-daste köpmän. I deras hus var en ständig rörelse af
sjömän och kunder, som der hade stadsqvarter. I
barnkammarens omedelbara granskap låg kontoret, der
half-vildar från ödemarkerna hvarje vintermorgon stampade snön
från lappstöflarna. En fanns visserligen i detta hus, som
midt uuder omsorgerna för den stora skaran af familj,
tjenare och gäster behöll en öm och finkänslig själ. Det
var den unga husmodren: vid hennes barm uppväxte
gossen Frans Mikael; hans skaldegåfva var mödernearf,
men resten af sina intryck fick han ifrån naturen.
Staden sjelf, med sina krokiga gator och obetydliga
trähus, hade föga annat, som anslog det unga sinnet, än
den hvitmenade kyrkan med Johannes Messenii graf och
det längesedan förfallna slottet från Johan III:s och Karl
IX:s tider. Det omgifvande landskapet är snarare fult
än vackert: — gammal hafsbotten, förvandlad till en vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
