Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögonblicksbilder från gatan. Tre poemer af Fr. Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sitter trasig på en bänk vid Karl den tolftes torg,
En bild af öfvergifvenhet, af last och nöd och sorg;
Hon sväfvar grann alléen fram i muntra herrars ring
Och hennes fria prat och skratt ger genljud vidt omkring.
Hans öga blickar håligt fram utur den gula hyn,
Hon är så rosig och så frisk som purpurmorgonskyn;
I genom rockens hål man ser hans bruna, magra arm;
Af siden och af spetsar sluts i bojor hennes barm.
Men som hon frasar der förbi, i all sin prakt och glans,
Så ser han upp och hennes blick oväntadt möter hans;
Hans öga glöder utaf harm, hon slår sitt öga ner,
Och skyndar på sin lätta gång och skrattar icke mer.
Men som hon tystnar, spökligt, hemskt, helt hastigt
skrattar han,
Ett skratt så qväfdt att man det förr en snyftning kalla kan,
Och som af frossa skakas hårdt den arm han sträcker ut;
Men inom kort han sjunker ner, likgiltig som förut.
Hon skrattar åter lika glad uti en ann allé
Och ingen af beundrame kan på den sköna se
Att hennes första kärlek var den usle som der satt
Från lyckans salar sjunken ner i synd och sorg och natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
