Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 1. Martina von Schwerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var sedermera enkefriherrinnan Martina von Schwerin,
som afgick med döden i Göteborg den 18 november
1875, rik på år och minnen från en lefhadsvår och
sommar, der tankelek och snillelek och vitterlek förde
spiran i en krets af den tidens génies och beaux esprits.
Född den 3 januari 1789, såsom dotter af
öfver-direktören vid Ostindiska Kompaniet i Göteborg, Martin
Törngren, trädde hon år 1804 i brudstol med
hofstall-mästaren, friherre Werner Gottlob von Schwerin och
kom sålunda upp till hufvudstaden och hofvet, der hon
genast bländade genom skönhet, snille och behag. Gustaf
IV Adolfs hof var dock allt för triste för den vackra och
liliiga unga friherrinnan, som också snart slöt sig närmare
till de kretsar, der Leopold, Rosenstein, Adlerbeth o. a.
höllo vid makt det gustavianska samlifvets traditioner.
Här, hvarest galanteriet och’ politiken sköttes med lika
ifver, var fru v. Schwerin snart en af de mera
framträdande, och sjelfve Sergell fann hennes vackra hufvud
värdigt att i en medaljong återgifvas af hans mejsel.
Friherren, som blifvit brouillerad med hertig Karl
till följd af fröken Rudenschölds schavottering, reste efter
regementsförändringen 1809 med sin hustru ned till sina
gods i Skåne, der nu små konspirationer inleddes och, i
öfverensstämmelse med den tidens smak för hemliga
sammansvärjningar och dolda brödraskap, de båda makarne
trädde i förbindelse med några anhängare af det fördrifna
konungahuset, hvilka för sina skriftliga, naturligtvis också
hemliga meddelanden hade ett öfverenskoinmet sigill med
5 väplingsblad och en fransk devis. Men oaktadt
retel-sen och det pikanta i dessa mystiska förehafvanden, fann
friherrinnan fifvet der nere på landsbygden enformigt samt
längtade efter de glada och spirituella samqvämena i
hufvudstaden. Hon återvände också snart dit, nu mera
strålande än någonsin och den erkända blomman i societeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
