Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 2. Egron Sellif Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det att bland oss den lått stor gåfva, som kan så mycket
sätta sig in i det italienska skaplynnet, att han kan i någon
mån njuta deraf.
Efter ett besök i Florens, der Lundgren blef häftigt
sjuk, men broderligt vårdades af den på hemvägen stadde
Qvarnstrom, och ett längre i Venedig, kom L. tillbaka
till Rom, ty fast det nog kan vara bra öfverallt, är Rom
dock ännu Rom. Här uppehöll sig för tillfället aflidne
konung Ludvig af Bayern, som sprang omkring på
atelier-erna helt ensam inkognito i en grå sommarrock och utan
krona, bara en slokig sommarhatt. En dag kom han
till Palm, innan P. ännu klädt på sig. H. Maj:t bultade
på dörren och P., som trodde det vara en tysk kamrat,
skrek inifrån på tyska: “Tusan dj—r, kan du veta hut
och vänta litet, jag står ju i bara etc____“
Lundgren uppehöll sig i Italien ända till 1849, då
oroligheterna i Rom drefvo honom hädan och till Spaniens
land. Han tänkte att på nya falt måhända kunna slå ifrån
sig sina mulna föreställningar och kanske lyckas att se
allt igen från den soliga och ljnsa sidan. Här besöktes
Alhambra, der L. slog sig ned för någon kort tid och
tecknade flitigt. Men han tilltalades likväl icke på något
sympatiskt sätt af dessa den mohriska konstens
beundransvärdaste qvarlefvor och dess obeskrifligt utvecklade
elegans. Orsaken trodde han sjelf vara den, att, han
aldrig fann naturliga föremål deri afspegla sig, åtminstone
aldrig annorlunda än liksom beslöjadt. Han kallar den
mohriska konsten för matematisk poesi, “ehuru den högst
sällan höjer sig öfver att vara blott en uträkning af
symmetriska förhållanden och sammansättningar, en
kalei-doskopisk inpassning utan något kärleksfullt minne af den
lefvande naturens betydelsefulla och sköna harmoni.
Alhambra var alltid digert på förtrollning, och än i dag.
kan sinnet der tjusas, men på samma gång känna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
