Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 2. Egron Sellif Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koppen och hennes olika ljusbrytningar tärgerna. Men
ändock smyger hans tanke, äfven då den frossar på Ischia,
på Campagnan, i Alhambra, i Sevilla, liksom förstulet
upp mot norden. Så skref han en gång från Granada:
“Det kan nog vara förtjusande i den varma, stjemklara
natten bland rosenbuskar och orangens guldäplen,
glittrande vattenkonster och blommande myrten, der det lins
förgylda solfjedrar och silkesbasquinas, svarta ögon och
andalusiskt joller; men midt i allt detta flyger nordbons
minne gema tillbaka till den susande granskogen invid
det forssande fallet, der gullvifvan berättar sin
konungasaga för den lyssnande blåsippan och der den blyga,
uppriktiga Linnea hviskar tyst med erkeförföraren
förgät-mig-ej.u Och så glänser minnets stråle ofta fram for
hans blick, äfven då den fröjdas i all söderns ymniga
fägring, lik en bländande, om än kylig, norrskensflamma
Öfver myrtenskog och olivelund. Och det var detta minne
som dref honom att tillbringa sina sista dagar här uppe
inorden, hv arest han inköpte ett sommarställe på Yermdön,
kalladt Hästängen, hvilket tillhört hans föräldrar och
syskon. Här skulle han om sistone slå sig i ro, här
skulle han fylla sitt öga med den nordiska naturens
bildspråk och sin ‘imagination* med sagans fantastiska
skapelser; men det stannade (till stor del vid önskningarne.
Eld saknades för hans nordiska kompositioner, och, utån
söderns ljus och brokiga färgspel var hans pensel så i
vattenfärg som olja ej riktigt lydig under äfven en god
vilja. Han lemnade också derför sitt Hästängen, som,
enligt hans eget uttryck, ej inbragt honom mer, än att
han derifrån en gång bekom en korg — körsbär. Och
han lemnade äfven en dag, det var den 16 december
1875, det jordiska hemmet, för att der uppe i evighet
njuta af den skönhet, af hvilken all jordisk fägring blott
är en matt återbrytning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
