Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 4. Johan August Söderman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick betraktar verlden, som Ht Vas af en hög sjelfkänsla,
i hvilken väl ingår känslan af den allmänt menskliga
svagheten, men lika mycket känslan af den egna styrkan,
hvilken vågar allt; derlör att den icke fruktar något, och
som derför stundom uppträder som en öfverdådig
lustighet, icke utan en djup ansats af ironi/ Det är ordet tor
t. ex. Södermans ‘Bondbröllopet4, hans ‘Visor i folkton‘
m. fl., genom hvilka han
påmint oss om, att det
egentligen icke är sant,
då man vill göra den
8venska folkvisan
sentimental. Hon kan vara
vemodsfull, men hon är
derför icke pjunkig. Hör
henne blott föredragas
ute i skog och mark,
vid elf och på äng . . .
hvar är
sentimentaliteten der, om hon också
genom sina toner
kommer ditt hjerta att blöda?
.. f Det är en onaturlig
faqon man gifvit
folkvisan, då man ej sällan i vår tid begagnat hennes tonart
till egna romantiska griller. Nej, bättre visste Söderman,
liksom Kjerulf i Norge... och derför skall den ene som
den andre ha tack.
Lägg härtill Södermans sällsamma förmåga i afseende
på karakteristiken. För allt hvad han diktar i toner
vet hq-n att finna just dm stämningen, som är erforderlig,
och det äfven på vidt skilda områden, såsom t. ex.
“TJlf-åsa“-musiken (en oförvansklig perla för sig), ‘Die
Wall-, fart nach Keylaar‘ (en Schumannsk stämningsbit, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
