Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns Stenbock vid Gadebusch. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med karta öfver slaget vid Gadebusch (stentryck), porträtter af Stenbock och Dücker, samt 2:ne bataljscener, tecknade af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marschalks tyska dragoner och 2 Bassewitz tyska
dra-groner. A v en st ra flygeln, som leddes af
generalmajorerna Ascheberg (1662—1722) och Mardefelt, stäldes på
en kolonn 4 sqvadroner pommerska kavalleriet, 8
Bohusläns ryttare (enkedrottningens lifregemente) och 7
Mar-schalks tyska dragoner; den utgjordes således blott af
19 sqvadroner. Orsaken till denna kavalleriets olika
fördelning synes hafva varit den, att Stenbock förutsåg, det
stridens afgörande efter vanligheten skulle tillkomma
högra flygeln, hvartore densamma gjordes nästan dubbelt
starkare än den venstra, hvilken senare dessutom i den
skogiga trakten framför densamma ej kunde erhålla stort
utrymme att manövrera på. Bredvid densamma uppfor
äfven trossen, betäckt af 2 sqvadroner Mardefelts och 1
Marschalks dragoner under major Harencs befal.
I öfrigt må nämnas, att infanteriet några år förut
aflagt de långa pikar, som dessförinnan buros af en tredjedel
af hvarje kompanis manskap, samt nu var beväpnadt med
det nyligen införda bajonett-geväret. Enligt uppgift i ett
ögonvittnes berättelse stod det, liksom det danska, på 4
leders djup, då dittills 6 varit det vanliga; bataljonens
medelstvrka var 400 man. Kavalleriet stod derémot
efter vanligheten på 3 leder och var beväpnadt med långa
hugg- och stickvärjor samt pistoler; sqvadronens
medelstyrka var högst 100 man. Artilleriet, som af Cronstedt
blifvit betydligt lättadt, laddades med färdiga kartuscher
(s. k. geschwindta skott) och kunde, äfven utan upp- och
afbröstning, gifva eld under framryckandet, som
verk-stäldes med dräglinor. Dess härigenom åstadkomna
snabbeld utöfvade stort inflytande på slagtningens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
