Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 7. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men vid din låga
De ljusna alla.
I Eden röjdes
Din rena flamma,
Och nyss den höjdes
Ännu den samma.
Hvem säg den handen
Dit npp dig stälde?
Hvem tände branden
Och gaf dig välde?
Och hvem skall vaka
I jordens dalar
Då du tillbaka
Ditt lån betalar?
En gåta höljer
Ditt ödes bana,
Men ljuset följer
Din herskarfana;
Och hvart det aändes
Och hvart det flöder,
Ett hjerta tändes,
En blomma glöder . ..
Efter att år 1827 tagit graden och promoverats till
fil. magister, flyttade Runeberg in i landet, till
Saarijär-vis socken vid en af sjön Päjanes nordligaste vikar, med
stora ödebygder och vidsträckta skogar. Här lärde han
sig jagtens och fiskets yrken, hvilka skulle bli hans
käraste sysselsättningar, och under sina kringströfvanden
på land och vatten gjorde han sig nära förtrogen med
finska folket, af hvars egendomliga lif här uppe han
flere-städes lemnat så sanna bilder, sjelf sägande: “Milssträckor
måste tillryggaläggas, utan att ens skymten af en koja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
