Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 7. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möter ögat, och ser man efter långa farder en sådan, så
hänger den på sluttningen af en jättelik mo, eller sticker
den fram mellan de vilda lunderna kring ett halfgömdt
träsk, lik en främmande utväxt på naturens friska,
storartade stam.“
Här utvecklades skaldegryet i den unge mannens
själ, som mognade för stora tankar och deras konstnärliga
mejsling till sköna skapelser. Här samlade han sig, här
började han först sin stora dikt om finske bonden,
Elg-skyttarm, här sysselsatte han sig med Svartsjukans nätter,
här skref han en del af sina lyriska dikter (idyll och epigram)
samt fullbordade sin öfversättning af Serbiska folksånger.
Så utrustad kom han 1830 till Helsingfors, dit efter
Abos brand 1827 universitetet flyttats, och blef genast
amanuens vid universitetets konsistorium samt docent i
vältaligheten eller romersk litteratur. Samma år
uppträdde han ä?ven egentligen först som författare, nemligen
med den sagda samlingen ‘Idyll och epigram* samt de
serbiska folksångerna. I dikterna träder genast en
fullmognad skald oss till mötes. Väldet öfver formen är
liksom medfödt, och i rena drag mejslade äro såväl de
kraftiga figurerna som de små täcka medaljongerna, hvilka
båda han strör blandade om hvarandra. I
Saarijärvi-bonden Paavo och i tavastländaren Ojan Paavo, t. ex.,
har skalden framstält de båda förebilderna till så många
af sina nationela gestalter, hvilka synas så mycket
kraftigare och starkare vid sidan af sådana täcka dikter som:
‘År så arm du som man säger?*, ‘Amor*, ‘Grumla icke
flickans själ‘ o. a., hvilka, säger Nyblom, i stil och behag
äro att jemföra med Thor vald sens reliefer, så sanna, så
lefvande och uppfriskande. Sjelf hänvisar skalden i sitt
företal till de serbiska folksångerna på den naiva täckhet,
som spelar i de små sångerna, som börja samlingen, och
på den episka skönheten i de större. Den frändskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
