- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1879 /
49

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blå. Skizz af Claude Gerard. Med 4 illustr. af C. Larsson och N. Janzon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

isande vinden, men nu reste hon sig upp och störtade
med vild fart utför bergen, genom skogen nedanför.

Isak Blå hade emellertid längesedan hunnit fram till
prestgården och förvånad att icke blifva anropad af någon
vakt utanför det kungliga hÖgqvarteret, smugit sig ända
inpå den lilla träbyggningen, hvars upplysta fönster syntes
redan långt ifrån.

Man hade emellertid upphängt en kappa såsom
rullgardin i kungens sängkammare och lutad emot väggen
med örat intill fönsterkarmen hörde Isak de tunga ojemna
stegen derinne af denne konung, som kanske mången
gång sjelf kände smärtan af sin bedröfliga lott att vara
sitt lands och sitt folks onda genius.

Upptecknaren af denna händelse säger att ‘soldaten
Blå var en af dessa kalla och grymma naturer som icke
lätt upphetsas‘; men hur ofta misstar man sig icke om
menniskonaturen, och mången som i sjelfva verket kanske
varit en martyr, vare sig för en politisk eller religiös
idé, har af historien blifvit brännmärkt såsom ett odjur.

Skälfvande af sinnesrörelse, kanske mera än af köld,
sökte Isak att kasta en blick in genom fönstret vid kanten
af det otillräckliga förhänget, han såg skuggorna af flere
personer i rummet och han måste vänta tills han visste
hvem som var kungen.

Slutligen stannade en af dem, drog undan kappan
och blickade ut i mörkret med stela tankspridda ögon.

Blå hade många gånger i Stockholm sett kungen
och han igenkände genast denna dystra och slöa blick
och tvungna hållning, men förskräckt och oberedd, fruktande
att man märkt honom, ryggade han baklänges och kastade
sig ned på marken vid den oväntade åsynen af sitt
utsedda offer, som sjelfvilligt tycktes lemna honom det bästa
tillfälle att utföra sitt dåd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1879/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free