Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leksand. Skizz af Eva Brag. Med afbildning af J. J. Exners tafla «Dalfolk samlade vid ingången till Leksands kyrka»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjudande prostinnor, alla kronofogdar, häradsskrifvare och
länsmän och i synnerhet våra“. 8edan håller domaren
ett tal till nämnden, länsmännen och tjerdingsmännen och
inbjuder dem till qvällsvard, under det att den församlade
menigheten begifver sig till sockenstugan, der den s. k.
tingsdansen fortgår hela natten.
I socknen finnas Lindors jernbruk, Sågmyre
nickelverk, Slättbergs, Sörskogs och Björkbergs grufvor
äfven-som många tor ståndspersoner bebygda gårdar, af hvilka
de flesta inom det på en af Siljan och Dalelfven bildad
udde belägna Noret. Oberäknadt presterskapets boställen,
som ligga invid kyrkan, häradets tingshus, skolhus, apotek
och gästgifvargård, har denna kyrkby i sjelfva verket en
hel del vackra hus af enskild natur och främst bland
dessa den rike och välbekante nämndemannen Bröms Olof
Larssons, hvilka tängsla främlingens uppmärksamhet, redan
innan han lemnat ångbåtsdäcket.
Då kyrkans läge vid Dalelfvens utlopp ur Siljan är
vådligt i anseende till de inskärningar i de lösa
sandstränderna, som flodvattnet gör, när snön smält på tjellen,
och — såsom ett gammalt ordspråk säger — “dalkarlen
kommer farande“, har man sökt skydda henne genom en
fördämning af sten, hvilken dock ej torde kunna skänka
full trygghet. Kyrkans ålder är ej känd, men den anses
vara mycket hög, icke minst dertor att man funnit
årtalet 1350 i hvalfvet. Öfvertygelsen derom framlyser ur
den ännu bland allmogen gängse sägnen om ett
“jättekast" — en hög, spetsig och till större delen af vatten
dold sten, hvilken ligger på Akersgrundet utanför kyrkan
och kallas Jättebrynet. Enligt den, hade en jätte hållit
vad med en annan om att han skulle hinna att af berga
en vidsträckt skog vid Kilens by, innan denne hunnit
uppföra Leksands kyrktorn. Han arbetade så, som blott
en jätte kan det, men när det led mot aftonen, var lien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
