Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre nordiske konstnärer (Johan Börjesson. — Albert Edelfelt. — Fr. Chr. Lund) af C. Eichhorn. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fienderna, medan gamle Björn trygt hvilar ut vid sitt
väldiga slagsvärd. Nedomkring fotställningen till stoden
ses grupper och enstaka bilder at* krigsmän, ätven de nu
hvilande sig efter den heta drabbningen, somliga
samtalande om det nyss timade, andra lyssnande eller sjunkna
ned af trötthet. l)essa figurer, stälda på ett särskildt
plan, skiljas genom flere trappsteg ifrån marken, så att
det hela, utfördt, skulle fa en betydande höjd.
Konstnärens tanke att äfven representera “Sveriges allmoga“
är ett lyckligt grepp, om ock hela kompositionen af denna
afdelning vid det slutliga utförandet bör undergå
väsentliga ändringar. Hjelteskepnaden, i hvars bålda hållning
måhända spåras reminiscenser från liknande verk, utförda
i Frankrike,- har imellertid mycken kraft och synes ganska
vördnadsbjudande, hvaremot hästen torde tarfva
förbättring. Det står for öfrigt i vida tältet huruvida
Börjessons utkast någonsin skall blifva mer än ett sådant. Ett
så storartadt och kostsamt företag som en rikt
komponerad ryttarstod, kräfver för att komma till stånd, en
omfattande nationalsubskription, hvars möjlighet åter beror
på inflytelserika personers förord och en verklig entusiasm
tör tanken. Måhända skola dock gynnande
omständigheter äfven för detsamma inträda. Konstnärens vackra
utkast intygar emellertid att han, fastän tjerran från sitt
land, likväl ej förgätit dess stora minnen och dess behof
af den sköna konstena ädlaste verk, minnesstoderna.
Om vi i Börjesson finna den redan mognande
konstnären, som med full öfvertygelse sökt upp den franska
skolan för att i hennes atmosfer likasom finna en lifiigare
eggelse för sin konst, så är åter A Ib. Edelfelt att räkna
till de lärjungar hvilka af hela tidsriktningen föras till
Paris såsom brännpunkten för den europeiska konsten.
Hr E., född i Finland 21 juli 1854, har haft den
förmånen att erhålla en grundlig humanistisk bildning, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
