- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1879 /
165

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sista aftnarne på Jagtslottet eller Almqvists «saguverk» Svenska Rim. Efter förf:s handskrift af A. Th. Lysander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i alla hans senaste skiften speglade sig med underbar
klarhet minnena Irån hans förhållanden och skaldelit i
Sverige. Jagtslottet och törnroslitteraturen hägrade lor
sista gången i hans själ. Denna hägring har nu den
gamle blomstermålaren sökt tästa på sin pappersduk i
ljudande tecken, och sitt arbete har han kallat Svcmka Him.

2.

T större glans än någonsin tillförne visa sig de sista
attonsamqvämen på Jagtslottet. De hade utvidgats mer
och mer, allt etter som hos sjelfve tillställaren planen
klarnade att göra Törnrosens Bok till ett universal verk.
Allra först deltogo deri endast medlemmarne at‘
löwen-stjernska familjen, hvartill i vidsträcktare mening
räknades Jagtslottets hemföding Richard Furuino samt dess
trotjenare: betjenten Jakob, af herr Hugo kallad “maitre
Jacques“, hans syster “Stafva“, äfven nämnd “Estafette“,
och i andra hand “gamla jungfru Dordi, herr Juliani
amina“. Den egentlige föredraganden var emellertid
Richard, brukaren af Jagtslottets lägenhet Råbäcken.
Sålunda framträdde från början i Almqvists diktning hans
egna lifsideal. En torpare, som i sitt mystiska tanke,
system förenade och uppbure all verldens bildning, skulle
vinna för sin lära de högste sällskapskretsar och vara en
lika kärkommen gäst i slottet som i kojan: torpet i
(jraf-stind skulle förhålla sig till Adolfsfors och andra svenska
herresäten, som Råbäcken till Jagtslottet. För
bonden-verldsförbättraren skulle dagen så indelas: en mindre del,
upptagen af kroppsarbete, skulle åt honom lorvärfva
uppehälle och sjelfständighet; “en hufvuddel“ skulle egnas
“himmelen“ d. v. s. tänkande, läsning, författarskap,
säll-skapslif och annan ledighet. På torpet skulle råda en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1879/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free