Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sista aftnarne på Jagtslottet eller Almqvists «saguverk» Svenska Rim. Efter förf:s handskrift af A. Th. Lysander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idyllisk torftighet, men på det närbelägna, gästfria slottet
rikedomens hela trefnad och öfverflöd vara hemma.
Några år derefter hade familjkretsen vunnit rang och
värdighet af “akademi“. Ännu en tid, och
“intelligenskonseljen** bildades af de kringstrykande upsala- och
lunda-studenter, hvilka hade dess säkrare framtidsblick i
allt, som deras egen framtidsbana i den verklige statens
tjenst var tillintetgjord genom deras oförmåga att taga
något slags examen. I herr Hugos idealstat fingo de
icke blott hvart sitt torp att bebygga jemte fritt bord på
Jagtslottet; de upphöjdes äfven till professorer och
statsråd på hvart sitt område. Sålunda var ett helt andligt
“rike*4 upprättadt, hvari torpen trädde till herresätet i
samma inre och yttre vexelverkan, som fordom det enda
Råbäcken till Jagtslottet. På denna punkt står
törnros-saken ännu i allt hvad som är tryckt af Almqvists
papper. Men hans Svenska Rim föra oss vidare.
Här är icke längre — såsom ännu i “Guldmakeriets
historia*4 — någon fråga om Richard Furumo såsom
föredragande. “Den slarfven** — så kallas han af
slottsherren — har helt och hållet dragit sig bort från
sällskapet, som Achilles från grekerne vid Troja, och visar
sig lika “kapriciös** som denne: han “sitter på Råbäcken
och syltar lingon*4. Hr Hugo är “stött på honom“ och
säger sig ha “glömt honom4*. Dock icke så, att det
svenska rimväsendets stormästare skulle vilja utplåna
minnet af de furumoiska skaldeverk, som utgöra
törnros-litteraturens ära, och om hvilka han ju sjelf ofta erinrar
konseljen. Tvärtom vidgår han med nöje att Signora
Luna, Isidoros, Svangrottan och så många andra Richards
verk äro “lika många ädla juvelsmycken**. Men hr Hugo
harmas att Jagtslottets Firdusi har så ringa “skrifdrift**.
Sitt fosterländska *‘saguverk“ — för att nyttja ett
alm-qvistskt uttryck — Sviavigamal, hvars början läses i andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
