Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Johan Erik Rydqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stränghet mot nye, ännu icke hallstämplade män, hvarför
Wieselgren liknade hans kritik vid Thetis, som dödade
sina andra barn för att tå smeka och odödliggöra sin
lysande A killes. De erkändt store tå nästan alltid rökelse
af Heimdall, som ej såg deras fel. “Kanske,“ säger W.,
“skadade det tidningens kredit. Än säkrare är det, att
Heimdalls upphörande (1832) var en skada för vår
vittra bildning.“
Häri instämde Tegnér, som vid underrättelsen om
tidningens upphörande klagade deröfver i ett bref till R.:
“Visserligen hade någon gång omdömet kunnat vara
bestämdare och berömmet mindre, t. ex. för mig; men
kritiken, hos oss åtminstone, dansar icke på rosor, utan
mellan ägg, och tar ej trampa sönder något, äfven om
det är ruttet... Det är min öfvertygelse, att Heimdall
kan med mera tillfredsställelse se tillbaka på sin
genomgångna bana, än någon annan tidning af samma syfte
som hittills utkommit i Sverige, och jag förebrår mig,
jag g3or^ »å litet dertor.“ Af samma bref erfara vi,
att Rydqvist vid denna tid hade att kämpa mot
ekonomiska bekymmer, hvilka antagligen ökats af Heimdall
och drefvo honom till än mera ansträngd verksamhet
genom artiklar i andra tidningar och tidskrifter samt
arbete för teatern, å hvilken 1831 gåfvos ett par ötver
sättningar från hans hand: komedierna “Ålderdom och
dårskap“ och “Aptit utan pengar“, denna senare
bearbetad af Hedberg under titeln “En herre som spisar på
månad“. Till denna tid hör äfven en mindre
historisk-topografisk skrift: Djurgården förr och nu (1833).
Viktor Öman, som skrifvit en förträfflig etude öfver
Rydqvist, spårar redan i Heimdall, att R. börjat rikta
sin uppmärksamhet på modersmålets skick och lagar samt
göra särskilda filologiska studier på detta område, med
utsträckning äfven till de vidare rymder, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
