Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frithiof Kjellberg och hans minnesstod öfver Carl v. Linné af C. R. Nyblom. Med porträtt af skulptören Prof. Fr. Kjellberg samt afbildning af Linnéstoden i stålgravyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gen i första tredjedelen af vårt århundrade, måste Sergel,
som var banbrytaren både för honom och Canova. i förtid
lemna idealets land för att i hemmet sysselsätta sig med
lösning af uppgifter, som föga harmonierade med hans
sinne, men som han dock med den verkliga mästarens
konst visste att förläna en ädel och nöjaktig form. För
Gröthe och Byström, som voro andar af en lägre ordning
än Sergel, kunde ett sådant hemkallande betyda mindre,
och Byström lät sig heller icke störa, ty från 1809 till
1838 lefde han i Boma, der han som en konstnärernas
furste från Villa Malta på Monte Pincio med
gästvänskapens spira beherskade det skönas dyrkare från norden.
Under dessa trenne tiotal af år vardt han också i sin
konst, hvad han aldrig blifvit hemma, ty han utvecklade
sitt medfödda sinne för yppig skönhet efter sitt eget
hjertas lust, och han vardt genom anlag och öfning en
“scarpellino“ eller marmor huggare som få utanför de på
Monte Pincio eller i Carrara födda.
Äfven Fogelberg hade den lyckan att få vistas länge
i södern, och frukten af ett tjugufemårigt romarlif
föreligga nu i Ijans aktningsvärda sträfvanden att
samlnan-smälta det antika och det nordiska eller att med hjelp
af det antika idealet skapa en form för den nordiska
mytologiens gestalter. Men med honom kommer ett nytt
element på allvar in i den svenska bildhuggarekonsten,
nemligen den realistiska, på framställningen af det
verkliga lifvet och det historiskt karakteristiska gående,
riktning, som i det hela utgör ett grunddrag i den nyaste
konsten, och som i Fogelbergs konstnärskap representeras
af hans bekanta stora ståndbilder. Denna riktning, som
drog till sig äfven den finsinnade Qvarnström och den
raskt improvisatoriske Molin, ställer numera på
bildhuggaren likasom på målaren den oafv isliga fordran att
visserligen icke Öfvergifva idealet, ty all konst är och måste
Vj oogle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
