Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En slant i håfven. Teckning af Sylvia. Med en större illustration efter tafla af K. E. Jansson samt 3:ne teckningar af Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den qvafva luften, blandad med rök, betog nästan
Regina andedrägten, der hon stod midt i den låga, mörka,
snuskiga kammaren, öfver hvilken elden från härden
kastade ett flammande sken.
“Jag förstår nog ärendet, min docka, man vill veta,
om man skall fa en käraste ... så inte det! Nå, man vill
då veta, hvad hjertevännen tänker... inte det heller!
Man har kanske någon ledsamhet, som skall bli
upp-hjelpt... ja, ledsamheter har man nog af i verlden, har
jag icke gissat rätt?u
“Åh, jo... ack! jag vet inte rätt, hvad jag vill, men
jag skulle önska, att någon icke tyckte om mig och
lem-nade mig i fred.“
“I fred,“ skrattade den gamla, “en så vacker flicka
blir inte så lätt lemnad i fred, men sitt ner.der, nej,
inte på stolen, den håller inte, pallen är bättre. Att bli
lemnad i fred, det är icke någon lätt sak ... låt mig höra
sammanhanget... hvem gäller det?“
Den gamla qvinnan såg med sina sluga ögon bort
till Regina. “Var inte rädd,“ uppmanade hon än en
gång, “det jag vet är, som det vore gömdt i grafven.
Jag känner mer än en hemlighet, och jag skulle inte fått
del af den, om jag vore en sådan, som pladdrade. Nå,
min flicka, kanske jag dock känner till allt det, som rör
er, men jag säger intet, om ni ej har förtroende till mig.
Det gäller således ?“
“Bertil Åker son. “ Namnet kom nästan ljudlöst öfver
Reginas torra och brännande läppar.
“Bertil Åkerson, den gamle narren,“ skrek Lotta
gällt. “Jag känner honom nog, han gör sig gudelig och
säger, att det är en skam för forsamlingen, att jag är tåld
här. Det skulle inte vara honom emot att rycka brödbiten
ur munnen på mig. Ja, mot honom vill jag göra allt för att
hjclpa er, och jag tror, jag kan hålla, det jag lofvar.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
