Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Erik Nordenskiöld. Teckning af Th. M. Fries. Med porträtt af Nordenskiöld i stålstick samt träsnittsvignett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanhängande ismassa borde anträffas först på en
nordligare breddgrad än under öfriga årstider. Att uppnå
polen — dertill hade man väl ringa utsigt, men mer än
troligt var det dock, att man skulle komma den närmare,
än hittills skett.
Naturligt är, att realiserandet af en sådan plan skulle
innebära något högeligen lockande för den, som redan så
mycket hunnit gripas af den tjusningskraft, som de
arktiska trakterna på besökande alltid utöfva. En svårighet
— och denna, som det tycktes, oöfverstiglig — låg dock
i vägen: bristen på nödiga medel. Till svenska
riksdagen lönade det ej mödan att vända sig, ty denna hade
vid beviljande af anslaget till 1864 års resa förklarat,
att ytterligare medel ej vore att påräkna. Flera andra
försök lemnade intet resultat, men — osagdt, om detta
beror på hans finska fosterbygd — N. är ej den, som
lätt uppgifver en fattad plan, isynnerhet när denna
innebär något stort, för fädernesland och vetenskap vigtigt.
Landshöfdingen grefve Alb. Ehremvärds kända intresse
för vetenskap och konst gjorde då, att N. vände sig till
honom, och dennes genast väckta, lifliga intresse häfde
snart alla bekymmer. På grefve Ehrensvärds uppmaning
tecknade sig nemligen inom några dagar åtskilliga af
Göteborgs mest framstående män för de medel, som
be-höfdes för utrustande (1868) af den fjerde svenska
polarexpeditionen. Regeringen lemnade ock härtill sitt
kraftiga bidrag, i det att till expeditionens förfogande stäldes
ett med kronans folk bemannadt, postverket tillhörigt
fartyg, “Sofia“, till hvars chef utsågs då varande kaptenen
i flottan, numera statsrådet baron F. W. von Otter.
Uppgiften var, som sagdt, att uppnå möjligast
nordliga breddgrad. Att emellertid uteslutande för detta
ändamål utrusta en dyrbar expedition hade varit ett
Öfverdådigt hazardspel, och detta så mycket mer, som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
