- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1880 /
117

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsgillet i Stockholm. Ett blad ur hufvudstadens intellektuela lif vid slutet af 1840-talet, tecknadt af Arvid Ahnfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konstens Hörberg, man kan ej neka att hans målningar
ofta äro blott skizzerade, men hvilket lif, hvilken sanning
i dessa massor! huru säkert och raskt tor han ej sin
tärgrika pensel och huru anslå ej hans tafior, som i sin
helhet bära stämpeln af en naturfrisk, men dock nordisk
humor, som letar sig fram genom allvaret och genom
skämtet, alltid sig lik.“

Man har klandrat Blanche just för dessa massor af
ligurer, denna rikedom af lärgblandningar och slutligen
äfven för hans noggranna kännedom om teaterns resurser
och dertor att han använder dem. Man Öar velat påstå
att hans humor endast leker på ytan, att hans tafior ej
ega annat värde än ögonblickets. Härpå svarar
Wetter-bergh, att Blanche nästan uteslutande målar typer och
mera sällan individer. Hvarje af hans figurer är en
verklig typ tor en hel klass, en helt egen idériktning:
han målar samhällsmenniskan sådan hon är med godt och
ondt. Han tecknar massor af sådana typer och ställer
dem tillsammans i oupphörligt nya grupper, men hans
tafior måste ses hela för att göra effekt och det går ej
an att utklippa hvarje tigur särskildt och sätta sig till
doms öfver bitarna. Man skulle då komma att tå endast
ett hufvud, eller en arm eller ett ben utan allt .uttryck,
fastän de i gruppen förrådde sanning och lif ända frän
pannan till tåspetsen. Deremot har han ej förmått att
framställa en individuel karakter, så snart denna borde
utbryta sig från typen; en sådan obestämd bild är t. ex.
Natt och Dag i “Éngelbrekt“. “Jag behöfver ej tillägga/"
säger W., “att Blanche är en mästare i det rent tekniska,
att hans kupletter äro uddiga, just lagom saltade att
uppväcka skratt utan att såra någon; att med ett ord
der ligger något menniskovänligt i allt hvad han diktar
och dessutom något så nationelt, att han alltid skall sta
qvar som en heder för vår dramatik.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1880/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free