Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsgillet i Stockholm. Ett blad ur hufvudstadens intellektuela lif vid slutet af 1840-talet, tecknadt af Arvid Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon kände djupt och heligt, det lät hon torn imma, då hon
sjöng med “I)avidsharpau‘* i norden. Det säges att en
vildbasare från Vermland, vid namn Tegnér, gjorde
hennes bekantskap och lockade henne med sig på utflykter,
vid hvilka mindre goda hufvuden kunde svindlat. Men
den kloka flickan slog sig, for att icke helt och hållet i
umgänget med karlar förgäta eller förneka sitt kön,
emellanåt ned hos sympatiserande naturer af det vackra könet,
der hon roade sig med “teckningar ur hvardagslifvet“
och gjorde bekantskap med “kusiner4*. Hon till och med
infann sig med en af sina väninnor på en
“kvrkoinvig-ning“ och tillbragte en tid hos en “ensling“ på ett skär
i Hohuslän.
Emellertid hade den hulda q v innan for ti U la l let fått
sig* en ny friare på halsen, och en af argaste slaget till,
en herre från Frankrike, ett riktigt modelejon, som
förstår att draga allas blickar på sig, så snart hans figur
visar sig i societeten. Han hette Herr Tendens och
uppträdde under skepnad af en förklädd onkel.
Här må den, som nu företagit sig att upplifva minnet
af Konstnärsgillet, införa ett litet intermezzo. Han var
i somras i tillfälle att tillbringa några minnesrika stunder
hos ett par af gillets ledare: Hyltén-Cavallius samt den
man, på hvilken Mel lin syftar i de nyss anförda raderna.
De manade honom båda att icke bortglömma
Konstnärsgillet vid nästkommande “interiör" ur det literära
Stock-holmslifvet, hvilken han möjligen tänkte framställa, och
detta är således en så att säga auktoriserad skizz, tor
hvilken icke blott ofvannämnda skrifna protokoller ligga
till grund, utan äfven de personliga hågkomsterna.
Den vördnadsvärde gamle, hvilken i år varit föremål
för hyllningar såsom svenska vitterhetens Nestor,
betraktades i Konstnärsgillet icke blott såsom en nitisk ledare
af dess öfverläggningar och en glad och älsklig umgän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
