Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genom egen kraft. Berättelse af «Saxon», Med 3:ne teckningar af Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jaså,“ sade denne; “du tog dig så hårdt af att
erhålla en välförtjent aga. Adjö med dig då. Lycka till!“
Han såg upp och kastade en ilsken blick efter
gossen. Om en stund hade han dock redan hunnit ångra
sig. “Förb— dt dumt!“ sade han, “pojken skötte qvarnen
lika bra, som en dräng med lön.“
Hemma hos modern var Svante välkommen, och det
som passerat var snart forklaradt. Hon kunde visserligen
ej till fullo uppfatta, huru mycket han kämpat för
erhållandet af den lilla bildning han egde, och huru han blifvit
behandlad — ty Svante stälde allt i så god dager som
möjligt — men hon anade det och led vid tanken derpå.
— Modersögat är skarpsynt och moderskärleken är större,
starkare och mera uppoffrande än någon annan kärlek på
jorden.
Då Ryberg hemma hos sin hustru omtalade, att Svante
flyttat, möttes han ingalunda af några sura miner. Hustrun,
som aldrig kunnat ’tåla “det högfärdiga stycket,
handlare-Anna“, hyste naturligtvis icke någon välvilja för hennes
son. “Han har,“ slutade hon, “som du, Ryberg,
säkerligen icke sett, gått och haft goda ögon till vår Gerda.
Han är nog fullslipad, den krabaten — deri brås han på
sin mor — och en flicka är ej svårt att förleda. Nog
af: jag stod en qväll och hörde, huru han talte vid flickan
om både giftermål och allt möjligt; de till och med kysstes.
Jag sade dock ingenting åt honom, ty jag visste nog, att
han skötte qvarnen lika bra, som en dräng; men efter
den dagen blefvo mötena instälda, och Gerda fick sig en
duktig lexa. Det är då säkert, att hellre skulle jag gå till
döden, än handlare-Annas unge finge bli måg hår i huset’/4
Huru uppmärksamt än modern följt sin dotters och
Svantes steg, hade de unga dock rätt ofta talat vid
hvarandra, fastän blott korta stunder. Den lilla motgången
försvagade ej den gryende kärleken; tvärtom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
