- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1880 /
172

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romangriller. Ett utkast af Ernst Lundqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till de praktiska bestyren. Hon höll just på att
sammanvika en klädning för att lägga ned den till de andra, då
dörren rycktes upp och hennes man inträdde, synbarligen
vid det briljantaste lynne. Hans uppsyn påminte icke
det ringaste hvarken om en martyrs eller en bödels, som
ju ofta brukar vara fallet med andra äkta män, då det
är stök i huset. Han tog, vig som en pojke, en sats
Öfver den största kofferten, slog armen om sin hustrus
lif och ville kyssa henne. Men till hans stora
öfverrask-ning vände hon — för första gången under deras
äktenskap — örat till.

"Hvad är det för fasoner, min lilla gumma tar sig
till?" utbrast han, utan att ana oråd. "Ämnar du infora
några nya moder å la Nya Holland eller Cochin-China?
Nej pass, civilisationens gång afbryter du inte så lätt, och här
i landet kysser man hvarandra på munnen ... så här ..."

Han ville gifva henne ett bevis på kulturens
nuvarande ståndpunkt i Europa, men hon lät det absolut icke
ske. Hon gled som en liten ödla ur hans armar, förskansade
sig bakom skrifbordet och sade med en onådig blick:

"Jag Jean inte förstå hur du kan komma med sådant
lappri, då du ser hur bråd tom jag har."

Och dermed började hon återigen vika ihop
klädnin-gen, som under bataljen kommit i olag.

"Sådant lappri!" Han stirrade på henne med en min,
som om hon sagt honom, att Vår Herre i ett nu kommit
på den idén att upphäfva naturlagarne. Derpå gjorde
han en komisk min af resignation och slog sig ned på
närmaste bord, eftersom stolarne voro upp- och nedvända.

"Jaså," sade han. "Nå ja — eftersom det är på det
viset, äter jag väl upp mina mazariner sjelf."

Han framdrog ur fickan en påse, hvarur han
hem-tade en hel mängd de allra aptitligaste tårtor, dem han
stälde upp som soldater i en linie framför sig på bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1880/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free