Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Carl Snoilskys skaldskap af C. D. af Wirsén. Med stålsticksporträtt af Carl Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvar, begge genom sin beskaffenhet ofta för ädlare
sinnen lika upprörande och obehagliga. Området är numera
fridlyst. Men säkert är, att hans poesi uppstått förklarad
ur en skärseld och att hans vittra alstring förvånar ej
blott genom qvantitativ rikedom utan genom sin nya
karakter. Idealiteten i hans skapelser är nu tvåfaldig.
Förut egde hans diktning, såsom vi sett, en hög grad
af konstnärlig idealitet midt under all sinlig friskhet;
numera eger den äfven det ideala drag, som en djupare
och renare lifsåskådning förlänar.
En följd af denna nya åskådning var, att det
sub-stantiela, det verkligt haltfulla i lifvet skulle för skaldens
poesi få ökad betydelse. Fäderneslandet med sina minnen
fyller nu hans tantasi med stora syner, och han skänker
detta fädernesland ett galleri af “svenska bilder“. Enkel,
ärevördig, ålderdomlig, inleder sången om “Konung Gösta“
denna samling af fosterländska dikter. Djerf, kärnfnll
och pittoresk kommer så dikten “Herr Jans likfårdu med
sin mästerliga skildring af äfventyrarne, af det utländska
krigsfolket, som gör myteri; man lägge märke till den
ståtliga ingressen: från det dimmiga ljuset vid Herr Jans
bår sprider sig ett spöklikt sken öfver hela poemet,
glittrande mot stål och pansar; kring en hemsk bild af död
och svepning rör sig i dyster belysning krigaretrotset
och upprorsandan. — Ett af de mest fängslande styckena
i denna afdelning är uChristina“. Den första af dess
fyra sånger är märklig genom förmågan att i få, säkra
drag återgifva en situation, den andra genom sin rika
ornamentering från sextonhundratalet. I den tredje
sången förekommer den förträffliga taflan af barnen vid bron,
hvilka vänta på drottningen; denna hör till de bilder,
hvilka oförgängligt skola lefva i svenska sinnen.
Hvarför älska de små drottningen? Lyssna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
