Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fågelpar, tecknadt i förbifarten, af Lea. Med 3:ne teckningar af Viktor Andrén - 1. Solskensperioden - 2. Stora utförsbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när hvar och en af hem tat sitt, och vårt
gökherrskap för sista gången satt på den vackra verandan,
drickande sitt kaffe ur omaka porslin, hände sig att unga
frun, som i dag icke såg riktigt klart, kom att stöta till
en af kopparne, så att den föll i golfvet och gick sönder.
“0,“ utbrast hon häpen, “och jag som tänkte packa in detta
sedan vi druckit!“
“Packa in detyu svarade med omätligt förakt hennes
herre och man, som lutade sig tillbaka i en bräcklig
träd går dsstol, rökande sin sista havanna, “packa in det?“
Och med en ti tans vrede slungade han äfven nu brickan
med hela dess innehåll långt ut på gårdsplanen. “Ha
de bofvarne tagit allt det andra,“ röt han, “så kunna de
taga påtåren på köpet. Hvad lipar du efter för resten,
din gås? Lär af mig att bära ditt öde! Upp och ned
— ned och upp, det är lifvets gång; konsten är bara att
inte tappa koncepterna.“
På aftonen afreste vårt äkta par med ett par
kappsäckar och dito lårar i nämdemannens gröna pinnkaret,
för att gå nya Öden till mötes. Det “knekade på“ mellan
rödskiftande skogsdungar och afmejade falt, förbi insjöar
i violett aftonbelysning och stugor med krokiga vildaplar,
uthängdt lingarn och hvithåriga barnungar, allt längre
och längre bort, mil efter mil — år efter år, och
stannade slutligen en stund i
Stora utförsbacken,
som vi ju kunna kalla afdelningen
2.
Det är i Stockholm vi återfinna vårt viftiga par,
långt inne i en mörk gränd på ett “hotell“ utan all slags
klass eller rang.
Deras enda rum är allt utom presentabelt och
påminner icke mera om salongerna på Kichardsfalt än en
Svea, 1882. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
