- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1882 /
74

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Wilhelm von Brauns ungdomsdagar. Några bref meddelade och inledda af Karl Warburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genast vändt om till mina vänner i Wänners-borg. På
bondkärran utstod jag större qval än mången martyr,
som sedan fått glorien kring skallen. Icke för att tala
med apostelen Paulus — såsom jag sjelfvan ville
berömma mig: ty en högre kraft talade i mig. Dessa voro
emellertid mina farligheter. Ena reso wälte jag,
af-bröt min wäijo, och var nära att göra samma resa med
min hals. 3:ne resor var jag vilsefarande i Smålands
öknar. Elerfaldiga resor tröttnade de välsignade öken
som mig drogo. 2:ne resor kantrade min snusdosa, Ellofva
resor var jag i farlighet för falska bönder (icke Bröder)

— och under hela resan var jag hudflängd i katastrofen.
Var icke detta sjelfva f-n, min älskelige Theofil?
Verke-ligen behöfdes det oändliga tålamod, hvaraf jag är possessor
tor att föredraga så mycket elände, hvarpå rågan sattes,
då jag på Öland fick vänta nära 8 dagar på vind. Men
ändtligen kom jag hem, och hade den glädjen att återse
syskon och föräldrar efter en lång skiljomessa. Mina
systrar dem jag lemnat som små snärtor mötte mig nu

som fullvuxna damer.––Man älskar alltid

att föreställa sig personer sålunda man lemnat dem, du
kan derföre dömma om min öfverraskning vid detta
återseende. Jag kan just ej säga, att mina dagar äro så
förbannadt roliga — men de gå dock an. — Bara jag
får sitta i fred och lugn på min kammar, så har jag
inga särdeles pretentioner. I Wisby är jag stundom,
men staden är otreflig. Pappa, som fattat en särdeles
dum fördom mot Gothlänningarne, umgås icke med
någon, hvilket gör, att man hemma aldrig ser andra
an-sigten än familjens.

Genast efter min hitkomst begärde jag pengar af
min älsklige fader — en ledsam sak; ty han är som ett
försegladt hvalf. — Han lofvade dock att skaffa tiljs i
slutet af månaden — då han säljer sin spannemål, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1882/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free