Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelm Fredrik Dalman af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den form, hvari de befunno sig, lämpligen fortfara.
Många voro ock de röster, som mot denna ordning höjde
sig och bland dem, som i främsta rummet sällade sig
till reform vänner ne var Dalman. Såväl i sin egenskap
af publicist som medlem af ridderskapet och adeln egde
han tillfållen att lägga i dagen sina tankar i denna för
fäderneslandet mer än någon annan vigtiga angelägenhet.
Med oförtröttadt nit och aldrig svigtande tro på det
efter-sträfvade målets ernående stod Dalman for sin sak men,
som man vet, i långliga tider förgäfves. Visserligen
erkändes skäligen allmänt, att, hvad som fans, lemnaåe
mycket öfrigt att önska, men om ock i detta afseende
meningarna icke voro särdeles delade, så voro i stället
tankarne så mycket mer splittrade i fråga om hvad i
det utdömdas ställe borde sättas. Här mötte svårigheter,
hvilka behöfde årtionden för att öfver vinnas. Nitiskt
arbetade Dalman bland andra för att utjemna dessa hinder.
Redan 1848 års af den franska februarirevolutionen
framkallade representationsförslag omfattades af Dalman
med största intresse. Han stälde sig, då förslag
härom framkom, helt och hållet på regeringens sida och
understödde den kungliga propositionen så, att han nästan
kunde sägas vara mer ministeriel än ministéren sjelf, då,
om icke alla tecken bedraga, det mindre varit tron på
nödvändigheten af en reform i den riktning, hvari
förslaget gick, som icke fastmer den i många afseenden
betänkliga “situationen", hvilken framkallat kungl. maj:ts
reformförslag. Intet tvifvel fins heller derom, att
Dalman med vida större värme förfäktade detta förslag än
någon af konungens rådgifvare. Att det föll var icke
hans fel. Af alla krafter arbetade och sträfvade han för
att genomföra detsamma, men, som enhvar vet, föll det
ett vackert fall.
En annan tid kom för den stora frågan. I
regeringen kom en minister, som af djupaste öfvertygelse satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>