Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Fryxell. Minnesteckning af Otto Sjögren. Med porträtt af Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsgåfva derigenom blefve undanröjd“. Det hade följt
med sin tids forskning och äfven så till vida gått framom
den, att Eryxell är den förste, som ur vår historia
ut-strukit den “fornjoterska ätten“. Öfver framställningen
hvilar ett doft af blyg fägring och älskligt, osökt behag,
som, jämte den anslående, klart ordnade och för
undervisningen välberäknade berättelsen, göra dessa båda delar
af arbeiet till en ännu i dag förträfflig läsebok.
Fryxell utnämndes 1827 till rektor vid Nya
elementarskolan. Följande året blef han rektor vid Maria
läroverk, hvilken syssla han i sju år bestred. Derjemte
blef han 1831 föreståndare för den under Wallins auspicier
inrättade, och efter denne benämnda, flickskolan, hvilken
under Fryxells skickliga ledning vann stort förtroende.
Som styresman för två läroverk kom han i ännu
närmare beröring med det praktiska och sociala lifvet.
Kommunala uppdrag gåfvos. honom äfven; så var han en af
principalerna för Stockholms stads nyinrättade sparbank.
Han inkallades som ledamot af åtskilliga sällskap. Som
en flitigt arbetande ledamot af samfundet för utgifvande
af “handlingar rörande Skandinaviens historia“ tog han del
i den lärda arkivforskningen, medan han samtidigt som
ledamot af “sällskapet för nyttiga kunskapers spridande“
arbetade för den populära bildningen.
I bredd med hans praktiska och vetenskapliga
verksamhet utvidgade sig äfven planen för hans historieskrif
ning. Tre följande delar af hans “Berättelser", hvilka
utgåfvos under åren 1828—31 samt innehålla historien
om Gustaf Wasa och dennes söner, äro ej längre afsedda
blott för “den spädare barndomens fattningsgåfva“; de
göra anspråk på att läsas och begrundas af skolans och
gymnasiets mer försigkomna lärjungar och användas som
historisk handbok af den stora allmänheten. Arbetet
började från denna tid mera grunda sig på sjelfständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
