Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Fryxell. Minnesteckning af Otto Sjögren. Med porträtt af Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häfdforskning. Uppfattningen af det hela afvek
emellertid ej ännu från den häfdvunna, och syftet är ännu blott
att gifva en berättelse om intressanta enskildheter.
Riksarkivets acta historica, hvilka bäst passade för denna
uppgift, anlitades derför företrädesvis; en forskningsresa
företogs till Köpenhamn; äfven åtskilliga på adelsgodsen
förvarade familjearkiv öppnades för honom och gåfvo
mycket stoff för hans skildringar. Han följde
korporationerna, särskildt kyrkan, i olika utgreningar af deras
verksamhet och fick syn på stormansslägternas
mång-ledade samband med folket. Han var ej längre blott en
läsebokförfattare, utan en populär historieskrifvare,
hvilken måste gå sjelfständigt och på egen hand till väga,
enär han icke hade andra föregångare än Dalin och Ruhs.
Geijers arbete utkom nämligen ej förr än 1832.
Som ett erkännande af sina förtjenster som
historieskrifvare erhöll Fryxell 1833 professors titel. Samma
år utkom sjette delen af hans berättelser, hvilken handlar
om Gustaf Adolf \ Ännu är arbetet företrädesvis en
ungdoms- och folkskrift. Det är nästan uteslutande den store
konungens krigsäfVentyr, som skildras. Ännu var ej den
tid kommen, då forskningen sökte utreda de fina trådarne
af hans statskonst. En utförligare skildring af Sveriges
inre utveckling och konungens inflytande på denna stämde
ännu ej väl öfverens med arbetets syfte. Aldra minst
var fråga om att utbyta helgonglorian och “idealbilden“
af denne Nordens verklige Alexander, mot de konkreta, af
ljus och skugga vexlande drag, hvilka, trots allt hvad
man från ett visst håll må säga, icke skulle göra den
stora, äkta germaniska gestalten mindre tilltalande. Geijers
arbete, hvars andra del utkom 1836, gaf redan i detta
sistnämnda fall förebådande vinkar. Sjelf yttrade under
sina senare år Fryxell: “Skulle jag nu skrifva Gustaf
Adolfs historia, så finge den ett helt annat utseende.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
