Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Wilhelm Scholander. Minnesteckning af Claes Lundin. Med porträtt af Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var arkitekten Axel Nyström, sedermera
professor och konstakademiens sekreterare, Scholanders
morbror, som åtagit sig vården om gossen, hindrat att denne
sattes i lära på ett apotek, såsom en vän af familjen
föreslagit, och bestämde, att han skulle egna sig åt
byggnadskonsten samt derför också lät inskrifva honom som
lärjunge vid akademien.
Scholander var så ovanligt rikt begåfvad och
mångsidigt anlagd, att han sannolikt kunnat passa till hvilket
yrke eller hvilken konst som helst, men det var dock
en konst som han företrädesvis älskade, och det var
målarkonsten. Redan som barn hade han i det fattiga
hemmet visat sig kunna på ett förvånande lyckligt sätt i
färger återgifva verkligheten och framställa sin egen
ovanliga inbillningskrafts underbara skapelser. Som
yngling var det kärleken till målarkonsten som var det
mest utpräglade hos honom. Och likväl vardt han arkitekt.
Emedan byggnadskonsten visades honom som det enda
målet för hans lifsuppgifl, så använde han sin begåfning
och sin flit på det målets uppnående och var, som alltid,
samvetsgrann och pligttrogen i hvad han företog sig,
men inre strider måste han dock kämpa, och vid äldre
år talade han någon gång om dessa strider mellan
byggnadskonsten och måleriet, utan att dock beklaga sig öfver
att hafva utsatts för någon missriktning.
Missriktning var det ej heller, enär Scholander med
brinnande håg omfattade studiet af arkitekturen och på
kort tid gjorde deruti högst ovanliga framsteg — det
var endast en första ungdomskärlek som måste gifva
vika och som sedan då och då gjorde sig påmind.
Scholander studerade flitigt på akademien, men den
teoretiska insigten och förmågan att sätta en idé på
papperet voro honom ej nog: han fann derför icke
obehag i att följa då gällande föreskrifter och lära sig den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
