Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Wilhelm Scholander. Minnesteckning af Claes Lundin. Med porträtt af Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanna och sköna i form var hos Scholander blott en
nödvändig verkan af hvad som rörde sig i hans inre, och
det framvälde utan ansträngning och tvekan. Han var
skönhetsalstrare i allt hvad han företog sig derför, att han
sjelf kände det sköna i så hög grad, vare sig att det
gälde byggnadskonsten, måleriet eller poesien eller äfven
musiken, ty till sina dikter satte han också stundom enkla,
tilltalande melodier.
Svensk var han i fullt mått, älskade nordiskt lif och ’
nordiska idrotter samt valde ofta nordiska ämnen till
föremål för sin konst, men han var också sann lconstnär
och derför icke ensidig samt således ej heller någon
kämpe för hvad som kallats den “nordiska riktningen"
i konsten. Denna "riktnings" egentliga värde
uppskattades af honom icke högt. Aldrig har väl heller någon
annan svensk så oförbehållsamt uttalat, att konsten här
hemma aldrig kan komma till full blomstring. Han gick
i d§n åsigten kanske alltför långt — hvarpå hans egen
konstverksamhet ju var ett tillräckligt bevis — och vardt
slutligen fullkomlig pessimist. Detta hade dock sin grund
i en lika fin som skarp blick, hvilken genomskådade
förhållandena och icke lät dåra sig af någon falsk dager.
Med sin benägenhet att icke hoppas något stort af den
inhemska konstens framtid, gladde han sig dock alltid då
någon landsman åstadkom ett vackert konstverk och han
skydde inga bemödanden för att det verket skulle
bedömas som det förfjente och att den som frambragt det
skulle njuta full lön för sitt arbete.
Rik kompositionsförmåga var den mest framstående
egenskapen i Schol änders konst, och med denna förenade
han stort herravälde öfver formen. Dessa egenskaper
följde hans skapande kraft, när han lade bort både
ritstift och pensel och teckningspenna för att låta
skrif-pennan arbeta i den rika andens fjenst. Under det
antagna namnet Acharius diktade han lika ursprungsfriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
