Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellman. Minnesteckning af H. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Vilhelm Snellman.
wS)verige och Finland voro ej »kilda åt, då Johan
Vil-helm Snellman såg dagen i Sveriges hufvudstad,
den 12 maj 1806. Modersmålet och barndomsminnena
förde han med sig till den österbotniska fädernebygden,
då, i hans sjunde år, fadren flyttade sina bopålar öster
om bottenhafvet, der hans slägt lefvat i århundraden.
Men han plöjde hafven, som förut. Hustrun satt hemma
med barnen. Länge fick hon ej öfverlefva hemmets
flyttning. Vid åtta år var hennes käre Johan Vilhelm
moderlös.
Hemmet blef aldrig sedan hvad det förut varit.
Skolan var hård, umbäranden många. Barnets milda
lynne vek för ynglingens stridbara sinneskraft. Af rika
andar skapar sådan utveckling icke sällan stora män.
Snellman kom till universitetet 1822. Hans bröder
blefvo sjömän, som fadren. Han skulle bli prest, som
farfadern. I det teologiska seminarium i Abo fick han
inträde 1824, redan året derpå fick han ett teologiskt
stipendium. Utkomsten skulle nu snart betryggas för
den fattige studenten, trodde man.
Men han sjelf tycktes icke tro det. Åren gingo
utan någon prestexamen. En akademisk lärare i Åbo
hade nyligen kommit hem från Tyskland, och med
honom den Hegelska tankeläran. Snellman fann sig snart
mera dragen till den nya filosofien, än till den gamla
dogmatiken. Vid tjugufem års ålder tog han filosofie
kandidatexamen, blef magister 1832 och, efter en latinsk
afhandling om Hegels system, docent i filosofi 1835.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
