Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Olof Ulrik Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den samma. Då kaptenen måste lemna sitt med så stora
bekymmer, så mycket arbete hopfogade verk (1844),
öf-vertogs teatern af ett bolag, i hvars styrelse Torsslow
ingick. År 1846 bildades ett nytt bolag, hvilket köpte
då kallade Mindre Teatern (der kungl. dramatiska
tea-teater nu är) och uthyrde den till Torsslow på tio år.
Hvilket arbete, hvilken rastlös flit! Här hade han
omkring sig sådana konstnärer som Zetterholin, Kinmansson,
Norrby, Thegerström, Björkman, mamsellerna Frösslind,
Lindmark och andra. Men allt till trots gick det ej.
Han organiserade spel på lott, men det var och förblef
motigt. År 1854 upplöstes derför teatern, och Torsslow
öfverlät sitt kontrakt till Stjernström.
Nu hvilade Torsslow ett par år, så som han kunde
hvila, nemligen i arbete. Denna tid egnade han mest åt
pennans alster. Men den 1 juli 1856 gjorde han åter
sitt inträde vid den kungl. teatern som styresman för
scenen, med åtagande derjemte att äfven någon gång
uppträda som skådespelare. Han verkade på denna post
i 5 år, men kände sig mer och mer trött, i synnerhet
sedan han år 1859 förlorat sin maka. Han uppträdde
som gäst några gånger hos Stjernström på Mindre
teatern, sista gången som Michel Perrin den 15 maj 1863,
då han för alltid tog afsked af publiken. Sedan den
qvällen njöt han ålderdomens hvila och lugn, om
vin-trarne i sin lilla våning å Ladugårdslandet, om somrarne
vanligtvis i någon stuga i skärgården. I det yttre lifvet
syntes han under de sista åren sällan. Han skulle dock
hafva än en hedersdag. Den 18 december 1875 fylde
han 75 år. På prosa och vers hyllades den åldrige
konstnären i tidningarne, hans gamle kamrat Edvard
Stjernström liögtidlighöll dagen med att å Nya teatern
gifva hans öfversättning af Kotzebues “Gustaf Eriksson
Wasa“, och i sitt hem uppvaktades han af en stor dcpu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
