Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gluntarnes skald af Karl Warburg. Med porträtt af Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man med han» rika och mångfaldiga ästetiska bildning
finna tillfredsställelse och poesi äfVen nti uppfyllandet af
lifvets allvarliga pligter, och ett sådant exempel skulle
icke minst komma våra vänner gluntarne till godo. "
Wennerberg lade verkligen "juvenalens" svärmiska,
ästetiserande lif på hyllan och tog fatt på praktiska
sysslor. Att lektorsplatsen i Skara icke skulle blifva
det sista steget, som den konsthistoriske docenten tog
på embetsbanan, det kunde tagas för gifvet. Det dröjde
emellertid rätt länge innan han vann någon ny
befordran. Under tiden användes hans krafter emellertid till helt
andra ting än att slå logik och grammatik i piltarne i
Skara. Han reste ut på allmän bekostnad att studera
konsten i Tyskland och Italien (1851—52) och denna
resa kom honom till godo, då det gälde att inreda
Nationalmuseum och att företaga urvalet för
national-musei räkning, uppdrag som anförtroddes W., såsom en
af Sveriges förste konstkännare.
Det kunde efter Wennerbergs sysslande med
na-tionalmuseuöi icke gerna blifva fråga om hans
återvändande till lektorsbefattningen i Skara. Man talade om
professuren i ästetik i Upsala, som blifvit ledig efter
Malmström, om direktörsplatsen för kungliga teatrarne
o. s. v., men deraf blef intet. I stället blef han år 1865
t. f. expeditionssekreterare och byråchef inom
ecklesiastikdepartementet och dermed var första steget taget på
den politiska banan. Vid sidan af de konstnärliga och
litterära intressena hade hos Wennerberg äfven kyrkliga
tagit mycket stort utrymme. Han sympatiserade lifligt
med den lekmannarörelse för en “inre mission" som
under skydd af en mängd framstående personer i
Sverige börjat söka upplifva det religiösa lifvet i
"evangeliskt fosterländsk" riktning.
Och när Axel Adlercreutz — hans gamle
akade-mievän — år 1870 blef De Geers efterträdare såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
