Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Hedvig Kristina Elisabeth Almlöf, af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var naturligt, att under ett sådant
konstnärs-arbete, som det inom Delandska sällskapet, der dottern
under loppet af 14 år hade att utföra närmare 300 roller,
af hvilka många stälde på henne stora och svårlösta
uppgifter, hon ock måste utveckla sin talang inom alla
grenar af den framställande konsten. Understödd af ett
böjligt skaplynne, ett säkert omdöme samt en fin takt,
och klokt ledd af* sin far, gick hon oftast med seger ur
pröfningarne. Och hvad som framför allt utmärkte
henne, det var denna realistiska riktning, denna sanning
i framställningen, som hon städse satte främst i all skön
konsts utöfning, såväl som i all mensklig samlefnad,
detta jemnmått, denna styrka i repliken, som hon vann
dels i sin faders skola, dels genom egna skarpsinniga
och fina iakttagelser under studieresor i utlandet.
Ifrån “de båda domestikerna“ vordo Knut Almlöf
och Betty Deland en vacker dag år 1857 de båda
ma-karne, men qvarstannade, oaktadt goda tillbud från
andra håll, hos fadern, tills denne ingick vid k. teatern,
år 1861, då de båda unga Almlöfs först togo anställning
vid Mindre teatern och sedan, 1863, vid k. teatern,
hvarest fru Almlöf som konstnär skar sina fylligaste
lagrar, utvecklade sin mest glänsande förmåga.
Ypperlig karaktersskådespelerska och från ungdomen
van att få gifva sin talang en mångsidighet, som
ingalunda hade försvagat den, såsom annars ej sällan brukar
vara fallet, kunde hon användas och användes äfven
mycket, och nästan alltid i medvetande af framgång hos den
dock så ombytliga publiken. Bland hennes roller i denna
riktning må blott här erinras om: Madame de
Mainte-non i “Ludvig XIV och Maintenon", Fru Serpentier i
“Den gifta mannen i staden och på landet“, Emilia i
“Othello“, Enkedrottniiigen i “Carl den elfte", Belise i
Svea, 1883. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
