Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - «Röslein«. Berättelse af Mathilda Koos. Med 2:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom med sina kloka råd. Farbror Johan var militär,
f. d. major, hade deltagit i 1809 och 1814 års krig,
kunde tala franska och hade läst mycket historia och
matematik. Han var nngkarl och brukade långa tider
vistas på sin brors egendom, och nu då hustrun dog
flyttade han dit för alltid. Han tog genast Oarl-Axel
om hand. Då gossen var liten lekte han med honom,
lärde honom att exercera och marschera och berättade
krigshistorier för honom. Sedan då studierna skulle
börja, öfvertog han äfven ledningen af dem. Det gick
mycket bra! Gossen hade lätt att lära, kunde inom
kort läsa innantill och så började historielektionerna —
ordentliga lektioner, icke längre berättelser på lek bara.
Ah, livad det var roligt! Hans ögon lyste och hans
läppar darrade, då han läste om alla dessa glänsande
drabbningar, som farbror ännu mera utsmyckade med
sina beskrifningar. Han kunde dem också på sina fem
fingrar hvarenda en, med alla dess krigsrörelser, och
han kunde räkna upp alla fältherrar och generaler ifrån
Napoleon den förstes dagar till nuvarande stund.
Farbror Johan var ännu anstucken af den gamla
Napoleons-kulten, och han uppfostrade sin lille brorson häri, hvilket
hade till följd, att då gossen blef tio år gammal, hade
han redan en fullt utbildad soldatanda lefvande inom
sig. Soldat skulle han bli som farbror Johan, och i krig
skulle han också komma, om icke annat ville han gå i
utländsk krigstjenst. Sålunda blef hans framtidsbana
utstakad, och han skickades till närmaste stad, tor att
gå i skola och sedan derifrån komma in på Carlberg.
Men så var det lilla Greta, som också skulle ha
uppfostran och undervisning. Hittills hade hon haft sin
amma, en beskedlig menniska som älskat henne med en
moders ömhet och som lärt henne flera vackra böner, men
nu borde hon äfven fa lära sig någonting annat. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
