- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1884 /
76

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - «Röslein«. Berättelse af Mathilda Koos. Med 2:ne teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det enda, som under denna tid roade och förströdde
henne, var att sammansätta små berättelser och dikter,
hvilka hon sedan, då hon om qvällarne blef ensam i
sitt rum, upptecknade. En afton skref hon följande strof:

Dagen försvinner; aftonen flyr —

Natten aflöses af morgon som gryr —

Maska vid maska jag knyter uppå
Nätet, som fiingslar min törstande själ;

Trängre blir kretsen, — mindre deu vrå
Der känsla och tanke frysa i hjul. —

Dagen derpå lade hon den lilla versen i en
blecklåda och gräfde ned den i trädgården. Det lindrade
henne att på detta vis utgjuta sin smärta, att liksom
hviska den inne i jorden, och hon förestälde sig hur
många, många år härefter menniskor kanske skulle läsa
dessa ord, och undra hvem som här lidit och förtärts —
men att då skulle hon hvila i ro. —

Mot slutet af dessa tvänne år undergick Greta en
plötslig, nästan hemsk förändring. Det var som om
någon inre, hemlig kraft upplösts och hela hennes kropp
fallit samman. Hon stred icke längre emot, en dof
likgiltighet kom öfver henne, det var någonting slut och
förbi både till kropp och själ. Till och med de begge
gamla, så ålderdomsslöa de än voro, märkte det och
blefvo uppskrämda. De tröttade ut henne med sina
omsorger och frågor, de förföljde henne med denna
kärlek, som allt mer och mer qväfvande tryckte henne.
Den beskedliga doktorn efterskickades, och fastän han
ej begrep det minsta af Gretas sjukdom, ordinerade han
likväl mixtur och ett plåster på ryggen och tröstade de
gamla med att då våren kom, skulle hon bli kry igen.

Men då våren kom steg Greta icke mera upp.
Blek och likgiltig låg hon på sin bädd, som hon ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1884/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free