Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pappa och mamma. Utkast af Georg Nordensvan. Med 3:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Signe är min fästmö, kan da fatta det?. .
Fast hon var nedstämd och trött, måste hon ändå
u*;. Hon gick gata upp och gata ned i snöyra och blåst,
och sist gick hon upp till en af sina väninnor tor att
berätta den glada nyheten och visa pappas bref. Och
om natten drömde hon om honom och hörde honom
upprepa sina ord i brefvet: “Signe är min fastmö, kan du
fatta det?“
Sten hade aldrig vetat, hvad lycka var, och minst
hade han trott att någon sådan fans till för honom. Han
lärde sig det nu. Hans förra oro var alldeles borta och
hade öfvergått i en stilla glädje. Lifvet log mot honom
ur lilla Signes barnaögon, och han kände sig nästan
vemodigt stämd, då han såg hur helt och med hvilken
rörande hängifvenhet hon gaf sig åt honom.
Och ljusa, vackra tankar väcktes hos honom. Lyckan
förädlar den, som är stark nog att bära en lycka. —
I)e gifte sig snart. De hade ingenting att vänta på.
I all tysthet läto de viga sig, Sten var svartsjuk
om sin lycka och nämde ingenting till sina bekanta,
annat än att det skulle bli “fram på våren“. Så gingo
de till mairen med sina fa vitnen och derifrån till presten.
Det var just på denna korta vandring uppåt de norra
backarna, som midt framför dem ett jättelass välte med
blommor och bladväxter, afsedda för en kyrka till
påskdagen, och tusentals blommor ströddes ut på gatan
framför deras fötter, ett verkligt regn af hvita blommor,
oranger och liljor.
De hade hyrt en vacker atelier med ett nätt rum
innanför. Aldrig såg man ett så trefligt litet
konstnärs-bo. Allt som oftast köpte de sig en ny möbel, stoffer
att drapera med, kinesiska vaser, hundra småsaker att
dermed pryda sitt hem.
Och hur de trifdes der, och hur de förändrat sig
båda två! Signe, förr så tyst och blyg, var glädjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
