Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammaldags man. Teckning ur skånska allmogens lif från 1850-talet af Henrik Wranér. Med 3:ne silhouetter af Ernst Ljungh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nej men, hvad säger du, far! Är gamle Ko
döder nu?! Det var en Försynens skickelse riktigt,
att vi inte sålde morfars svarta klädesbyxor, för du
blir nog bjuden till begrafnings. Jaså, Bo Tuassen är
död! Ja, han har haft en lång beredelsetid: Sätt den,
som vakar, när brudgummen kommer! Jag kan undra, hur
mycket der kan vara efter den gamla gnuen1. Jaja,
inte för det jag vill lasta den gamle i hans graf, inte;
men nog var han en artig2 person likaväl. Han var
ju alltid redbar och hederlig och var icke den, som
handlade fahkellga med sin nästa, dm ene med den andre,
och hade han sagt ett ord, så stod han vid det, liksom
tiggaren vid sina påsar. Och han gick ju i kyrkan
hvar eviga söndag på den tiden han var så pass
villig3, så att benen mäktade bära honom, och han “gick
till altars“ två gånger om året, och han läste ju i
Paradislustgården hvarenda söndag efter messan, och då
skulle ju allt husets folk komma in och höra på, och
jag beklagar den, som råkade till att gäspa eller drog
på munnen, när gamle Bo sjöng psalmer med de höge
tonerna och skakade på hufvudet, när han gjorde sina
vrioler4 på sista stafvelsen. Och både mornar och
qväl-lar läste han i femtondalersbibeln och “Jag tackar dig,
Gud!*6 och “Fader vår*‘ och “Herren välsigne oss/“
“Ja, och sedan han så gått till sängs läste han
omigen för sig sjelf. Och det påstods, att stundom, när
han trodde, att ingen hörde honom, så läste han: “Och
förlåt oss råra skulder, såsom ock vi forlata dem oss skyldiga
äro ‘; och så lade han till: “förlåt Mårten Månsson
också, fast jag ej kan förlåta honom ännu.“
“Ja, honom var han bra rasande på: det var väl
från den tiden, när de processade om svinabetet! Hur
var det nu han skref i Hof-Rätten, han, Mårten Månsson?“
1 Gnidaren; 2 egen; 3 stark, frisk; 4 drillar, löpningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
