Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammaldags man. Teckning ur skånska allmogens lif från 1850-talet af Henrik Wranér. Med 3:ne silhouetter af Ernst Ljungh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Jo, han skref: "I vädjade saken mellan Aboen
Bo Tufvesson i Täppet, kärande, och mina svin,
svarande, angående bättre rätt till ollonbete".
"Hvar gång som Bo mötte honom på vägen så vände
han sig mot andra sidan och så spottade han och sa:
"Tschvi!" Och en gång som han skulle gå till altars,
kom han inte till att se, att han låg bredvid Mårten,
förrän han hade "lagt sig ned på skranket", men sä fort
han märkte det, reste han sig opp och flyttade sig på
andra sidan om sin hustru.
"Måntro prosten hade honom i ett förhör sedan;
men der var ju ingenting att göra med honom. När
prosten sade: "Men du vet ju att ingen, den ett
oförsonligt hjerta hafver, kommer in i himlen", så svarade
Bo: "Ja, ska Mårten Månsson in i himmelrik, så vill
jag inte dit; åtminstone om jag behöfver vara honom
så när, så jag blir tvungen att se honom!" — "Bo, Bo,"
sa’ prosten, "ditt hjerta är hårdt af ondsko: I ären ju
båda skapade att engång sjunga Lammets lof!" — "Den
sjunga!" sa Bo, "han har aldrig i sitt lif haft hvarken
ton eller gehör!" Prosten såg ju han var envis som
gräsrot, och han kunde knappast hålla sig från skratt,
fastän Bos snack var ju riktigt ogudaktigt."
"Ja, han hade också envist att brås på, Bo! Hans
far var det envisaste lif, som har gått i ett par träskor,
och pojken blef så kufvad, när han växte opp. "Han
skulle böjas", sade Tufve Bossen. Hvar gång han
förbrutit sig, vankade der dalj1, och så måste han be om
förlåtelse, och bakcfter fick han kyssa riset, och följande
söndag fick han ej lof att taga på sig de nya
söndagskläderna, utan måste gå som en af drängarne och göra
rent i stallet. Men jag tror, att pojkens styfva sinne
blef värre, icke bättre, ty när han så hade gått vin
1 Stryk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
