Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Josephson, Geijer och Lindblad. Ur en minnesteckning af J. A. Josephson af N. P. Ödman. Med porträttmedaljonger af J. A Josephson, E. G Geijer och A. F. Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utån just sådana att de, såsom jag redan sagt, stå
ömsesidigt kompletterande vid hvarandras sida. Och till det
gemensamma drag, hvarifrån jag utgick, och som bestod deri
att de på det mest lefvande sätt i sina sånger nedlagt sin
personlighet, torde ännu kunna läggas ett annat, som i sin
mån bidrager att ytterligare sammanhålla klöfverbladet.
Det är det äkta svenska drag, som, trots tyska studier
och tyskt inflytande på åtminstone tvenne af dem, så
omisskännligt återfinnes hos dem alla tre. Det är
måhända isynnerhet detta drag, i viss grad en återklang
från våra folkvisor, som gjort dem till det svenska
hemmets älsklingssångare. Den friska, barnsligt skalkande
humor och äfven det glada umgänge med den yttre
naturen, som är ett utmärkande drag för svensken,
återfinna vi särskildt hos Lindblad, "skjutsgossens" och
"vårdagens" sångare; d^pi svärmiska, drömmande och
vemodiga riktning, som icke är mindre svensk, och som
isynnerhet står stämningen i våra populäraste folkvisor så
nära, återfinna vi förnämligast hos Josephson, han, som
sjungit "Linden hon grönskar och sommam är när";
och det nordiska allvaret, mannakraften och hugstorheten
.i förening med en viss kärnfrisk gammalsvensk
gudsfruktan, återfinna vi ändtligenhos Geijer, han, som sjöng
"Ensam i bräcklig farkost". Alla tre måla äfven i toner
och ord, som innerligt tilltala oss, skönheten i vår
nordiska natur. Hur vackert besjunga de icke vår svällande
vår, vår ljufva men korta sommar, vår friska vinter, våra
skogar och sjöar, våra berg och dalar, allt hvad vi älska
i naturen omkring oss; och den som här kommit
närmast hjertat af vår karga och dock för oss så kära
nordiska natur är utan tvifvel Geijer, han som uppväxte
bland Vermlands skogar och berg, han, som sjunger:
"I granskogen droppar drifvomas tår", och "Jag är i
skogen födder bland berg och sjöar blå". När sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
